RIP Barbro!

Min vän Barbro, 63 år, har somnat in fick jag veta idag. 63 år är ingen ålder. 
1974 flyttade jag till Stockholm från Uppsala. Kände inte en kotte i sta´n men var ju med i en ungdomsklubb. Så jag gick ner till lokalen på Nytorgsgatan på Söder och vips kände jag en en hel drös. En av dem, var Barbro Svensson, nej nej inte Lill-Babs. Barbro var mäkta irriterad över sin namne. 

 - Denna Babs var en äkta Söderbrud, pigg och kul, kedjerökte och var politiskt medveten. Hon blev min första riktiga vän i denna stora växelvarma stad. Vi bodde båda på Söder och var ofta hos varandra. Hon gillade katter som u t , och hennes föräldrar hade världens envisaste tax som vi gick ut och rastade i Vitabergsparken. Vi roade oss i stadens larm när vi inte målade plakat, demonstrerade eller agiterade. Vi gick ut och dansade. Gick på olika evenamang, min första och enda  fotbollsmatch med Bajern..Kenta Olsson. 

Tiden gick, familjer  bildades men Barbro förblev singel . För en sju - åtta år sedan slutade hon att komma på våra   fester och träffar. Hon dök allt mer sällan upp. För ett par år sedan träffade jag på henne på tunnelbanan, hon rökte och hostade som vanligt. Såg sliten ut. 

Jag ångrar att jag inte tog mig tid att föreslå en fika. Vi skulle ha satt oss på ett fik och snackat. Jag kan minnas hur hennes stämma lät. Minns hennes dansstil. Hennes cigg! Hon drog nog alltför många bloss. 

Barbro lyssnade ofta på musik, t ex Pugh Rogefeldt som jag verkligen kom att gilla. Jag hade knappt lyssnat på mer än the Monkeys inna.. Hon  hade skivor som t ex  Beatles, Ola Magnell och Pugh Rogefeldt. 

Jag sörjer min vän och lyssnar nu på Pugh  "Små lätta moln".   https://youtu.be/bfUN_1Wi3Z00