Drömmen om Italien

Om några dagar skulle vi ha åkt till Sorrento, Amalfi, Neapel och Pompeij. Vi skulle ha vandrat runt omkring de vackra sluttningarna och besökt små lokala små vingårdar och ätit god mat.. Det får bli ett annat år.

Tänker på vad hemskt det skulle ha varit om vi åkt iväg nästa vecka och så hade viruset börjat spridas medan vi var där. 

Södra Italien är så fattigt i jämförelse med övriga landet och det måste vara än mer kritiskt att bli sjuk i de södra delarna. Så kontentan är att om man tycker att det är kaotiskt här så är det inget mot t ex Italien.. Sjukvården i Italien klarar inte av alla provtagningar längre och många av sjukhuspersonalen har insjuknat och även avlidit. Så vi har det nog rätt så bra här.

Så alla, även du som vet att du är frisk, tillhör ingen riskgrupp och inte bär du på något virus, nej nej, du måste avhålla dig från sociala kontakter och hålla avstånd, två meter. 

Läs mer: Corona drabbar nu södra Italien

Stanna hemmavid!

I morgondagens DN varnar EU:s ordförande Ursula von der Leyden för att de äldre kan komma att behöva var isolerade året ut! Det behövs ett vaccin för att livet ska vara tryggt igen för de gamla.
I Sverige  avses med de äldre, de över 70 år och så har vi de äldre äldre..
Vart hör jag då? Fyllda 64 och snart 65 år.
Jag tar inga risker så jag håller mig på min kant. Pensionerad men skulle ha kunnat vara i jobb fortfarande om jag inte tagit ut förtida tjänstepension så jag är glad att jag inte behöver utsätta mig för att ¨åka kommunalt eller jobba i kontorslandskapet. Det måste vara en mardröm att jobba i kontorslandskap i dessa tider.
Våra barn är oroliga för oss, att vi ska vara i miljöer där smitta finns. Men jag lämnar nästan aldrig hemmet, i så fall åker jag bil och vi vidtar alla möjliga säkerhetsåtgärder om vi måste besöka en affär. Vi beställer hem varor och vi håller absolut avståndet.
Men i går cyklade vi runt i omgivningarna och tog en fika utomhus på ett kafé där borden var glest  placerade och vi höll avståndet till allt och alla. Jag gick inte in och beställde utan det gjorde maken och jag såg till att de bakom honom inte ställde sig för nära.. Sedan satte vi oss vid ett bord utanför den trängre kretsen så att säga. Minst 2 meter från resterande bord.
Faktiskt är kaféet värt en eloge att de har rejäla avstånd mellan borden.

Gryning i coronans tid

Klockan är fyra på morgonen och jag har återigen inte sovit mer än två - tre timmar. Solen går snart upp över skogbrynet, maken sover liksom katterna. Själva har jag varit vaken sedan klockan tre. Det är märkligt men jag har nog fått helt nytt sömnmönster nu under coronakrisen. Förrut har jag haft svårt att somn, har ofta legat och vridit mig i sängen för att somna om morgonen. Det gör jag mer sällan nu,  har lyckats somna hyfsat på sistone, dock vaknar jag istället klockan tre, halv fyra och det är ofta svårt att somna om som idag.
 Jag vet inte vad som är värst, svårt att somna eller vakna i svinottan. Det enda jag vet att jag behöver sova men jag har svårt att koppla av, tankarna på den pandemi som går över hela världen ger mig ingen ro. Jag är orolig för familjen och mig själv, maken går snart i pension och om två veckor skulle vi ha klivit på planet till Sorrento. Resan är inställd naturligtvis, ännu har vi inte fått tillbaka pengarna men de kommer väl så småningom, Albatros Travel är ju ett mer seriöst resebolag.
Jag försöker dock att inte oroa mig alltför mycket, ransonerar nyhetsinslagen lite och försöker hitta på vettiga saker. Nu är det varmare ute så jag har kunnat påbörja trädgårdsarbetet men jag kan inte riktigt uppbringa samma intresse längre.
Det är så så mycket som står på spel, för oss som individer, samhället, landet och världen. Här i Sverige har vi ännu inte nått smittpeaken ännu men den kommer nog snart och då går siffrorna ner men så många har drabbats och många har dött.
Maken jobbar hemma på fjärde veckan, barnen pluggar/jobbar på distans och jag försöker få tankarna på distans, vilket inte är lätt. Eftersom jag är är äldre, men inte i riskgruppen så har jag ändå varit i karantän mer eller mindre sedan 12 mars. Jag har varit i ett par affärer på hela den här månaden och under tider då det varit nästan tomt. Bussar och tåg har inte varit aktuellt utan jag tog bilen. Min språkkurs är inställd och jag har ställt in alla uppdrag i tingsrätten där jag är nämndeman.
Men hur länge ska vi isolera oss? Jag behöver sociala kontakter  men allt är på vänt.

Hä ä inte bar å åk, hä är bar å vänt.