Det är natt och det är väldigt kallt ute, nio minus. Men i Västerbottensbyn som jag kommer i från, är det ännu kallare, minus 32. För att inte tala om Norrbotten, där är det på sina håll neråt 40 grader. Jo så är det. kallt. Så det kan ju räcka med minus 10. Jag undrar om jag inte blivit lite bortklemad här i Stockholm, där jag bott under 50 år. Uppe i Västerbotten är man van vid kyla, neråt 20 minus är ju inget att snacka om. Men här blir det en annan, råare och mer genomträngande kyla.
Idag tog jag i alla fall en längre promenad på 4 000 steg, med broddar under hela skosulan. Ändå kände jag att det var mycket halt under kallsnön. Under den ligger gråis och den är förrädisk.
Egentligen borde jag passa på att göra en sparktur. Häromdagen tog jag ner min sparkstötting från väggen till friggebodens vägg, där den hängt under flera vintrar, utan att bli använd. Den är gråsvart av alger från de fuktiga vintrarna. Vi får se om jag kommer ut före plogbilen.
Det är som vanligt svårt att sova. Efter att ha legat och vridit mig sängen så steg jag upp och lade mig i läsesoffan istället . Jag har en bekväm soffa att halvligga i och läsa för att sedan slumra till i.. Men nu läste jag ut Stormberget av Liza Marklund. Den var rätt så bra, i vart fall andra halvan. Dock tycker jag att hon upprepar sig väl mycket, den kändes rapsodisk och inte så väl sammanhållen handling som i Kallmyren och Polcirkeln. Men den är värd 3,5 av 5 granar.
