Livets föränderlighet

Höst! Regn! Grått! Fast solen tittade fram när jag åkte hem från Personskadeseminariet på Östermalm.
Det blev en givande och intressant dag, träffade f d kollegor  som jobbar inom branschen och lyssnade på intressanta föredrag.  En föreläsare var en man i sin bästa ålder som nästan dog p g a felbehandling, men som mot alla odds överlevde. Priset var dock högt, han fick amputera båda benen och en del av magen och har bara en brukbar hand. Rullstolsbunden så klart men har gått, eller rullat vidare med sitt liv Han är numera författare och inspiratör, och int alls den bittra person som jag trodde att det skulle vara.
Han har skrivit två böcker om sin egna historia, har en drastisk mörk humor och betonar vikten att inte vara bitter på livet. Han har vänt sitt öde till  något att leva med värdighet och humor. En beundransvärd bedrift att inte ge upp när livet vänds upp och ner.

Det kändes lite nostalgiskt att veta att det här var sista gången som jag deltar i ett branschseminarium för nästa år vid den här tiden är jag avtalspensionär och har slutat jobba.
Men det blir lagom. Jag är mätt nu på omorganisationer och förändringar. Men jag kommer att sakna mina kollegor. Och våra luncher. Skratten och glädjen att vi har ett ett intressant jobb.
Men allt har sin tid och jag ska ägna mig åt annat. Det finns så mycket att göra och jag ska fundera på vad jag ska ägna mig åt.

 Jag jobbar redan nu på deltid vilket känns bra. Jag tog så steget att begära hel avtalspension i våras  för jag känner att jag har ett liv att leva. Jag vill orka med något mer än att gå till jobbet,  hem och vila och sova och så nästa dag gå upp, till jobbet, hem och sova.

Kvällar tillbringar jag halvsovande framför tv:n, Somnar när jag ska läsa en bok. Bio och teater kräver mental förberedelse eftersom en sådan kväll blir sen och jag är mån om den sömn som ibland  är svårfångad. Men i kväll kändes det lite mer inspirerat så nu sitter jag framför datorn för i morgon  är min lediga dag.