Skrolla på bilden

onsdag 8 april 2020

Gryning i coronans tid

Klockan är fyra på morgonen och jag har återigen inte sovit mer än två - tre timmar. Solen går snart upp över skogbrynet, maken sover liksom katterna. Själva har jag varit vaken sedan klockan tre. Det är märkligt men jag har nog fått helt nytt sömnmönster nu under coronakrisen. Förrut har jag haft svårt att somn, har ofta legat och vridit mig i sängen för att somna om morgonen. Det gör jag mer sällan nu,  har lyckats somna hyfsat på sistone, dock vaknar jag istället klockan tre, halv fyra och det är ofta svårt att somna om som idag.
 Jag vet inte vad som är värst, svårt att somna eller vakna i svinottan. Det enda jag vet att jag behöver sova men jag har svårt att koppla av, tankarna på den pandemi som går över hela världen ger mig ingen ro. Jag är orolig för familjen och mig själv, maken går snart i pension och om två veckor skulle vi ha klivit på planet till Sorrento. Resan är inställd naturligtvis, ännu har vi inte fått tillbaka pengarna men de kommer väl så småningom, Albatros Travel är ju ett mer seriöst resebolag.
Jag försöker dock att inte oroa mig alltför mycket, ransonerar nyhetsinslagen lite och försöker hitta på vettiga saker. Nu är det varmare ute så jag har kunnat påbörja trädgårdsarbetet men jag kan inte riktigt uppbringa samma intresse längre.
Det är så så mycket som står på spel, för oss som individer, samhället, landet och världen. Här i Sverige har vi ännu inte nått smittpeaken ännu men den kommer nog snart och då går siffrorna ner men så många har drabbats och många har dött.
Maken jobbar hemma på fjärde veckan, barnen pluggar/jobbar på distans och jag försöker få tankarna på distans, vilket inte är lätt. Eftersom jag är är äldre, men inte i riskgruppen så har jag ändå varit i karantän mer eller mindre sedan 12 mars. Jag har varit i ett par affärer på hela den här månaden och under tider då det varit nästan tomt. Bussar och tåg har inte varit aktuellt utan jag tog bilen. Min språkkurs är inställd och jag har ställt in alla uppdrag i tingsrätten där jag är nämndeman.
Men hur länge ska vi isolera oss? Jag behöver sociala kontakter  men allt är på vänt.

Hä ä inte bar å åk, hä är bar å vänt.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Att sörja sin katt

 I morgon har det gått en vecka sedan vi lät vår älskade katt Elliot somna in, på veterinärens inrådan. Han hade enligt ultraljudsundersökni...