Ciao!

Konstaterar att jag inte skrivit i bloggen sedan april månad.  Tiden räcker liksom inte till. Det blev ju faktiskt vår till slut, en kall sådan och trädgården krävde sitt och så jobbet naturligtvis.
 Jobbet kräver så mycket och jag har ingen ork kvar på min lediga tid. Så nu trappar jag ner, och om ett år så går jag ut genom porten som avtalspensionär. Det ska bli skönt att rå sig själv och bestämma över min egen tid. Nu från juni månad jobbar jag deltid 80 % , ledig varje fredag och jobbar hemma måndagar. Om ett år går jag i avtalspension på heltid.

- Sluta jobba? - Jag?
- Jo jo snart är det dags! Det har inte varit lätt att bestämma sig. Men det har varit så mycket de senaste åren. Två cancerfall på 10 år! Frakturer! Sviter av behandlingar. Allmänt sliten Anki!

För att ladda batterierna lite var vi i a f till Italien och Sicilien. Strax före G7 mötet i maj var vi i Taormina och Naxos Giardino. Efter oss kom Marcon,  Merkel och Trump!

Vi hade en  härlig vecka med värme, lagom varmt, sol och bad samt utflykt till Etna. Äntligen fick Håkan bestiga Etna,  visserligen med linbana och jeep men vi var i a f på 2 900 meter höjd. Det var en upplevelse men ack så kallt däruppe, det blåste  och mina stackars fingrar värkte. Men så fick jag en supervarm lavasten och det räddade min onda tumme.

 Hotellet, som vi bodde på även förra gången, 2015,  Giardino Naxos är trevligt hotell, med väldigt fin trädgård och poolområde. Dock lite för lyhört och hårda sängar. Plus att det firades ett sicilianskt bröllop i trädgården som vätte mot vårt rum. Vi led av discodunk tills kl 02 00 på natten.

 Vi tog bussen upp till Taormina några gånger för att leta en bra restaurang. Att lista ut när bussen skulle komma gick inte, busstidtabellen hölls inte alls. Väntetiden var lång varje gång vi skulle ta bussen. En kväll orkade vi inte vänta utan traskade iväg till utkanten av Naxos för att hitta en restaurang  som vi kunde äta på. Vi kom till en restaurang som hade en fantastisk upplyst trädgård  och beställde mat. Det var lågsäsong med väldigt få gäster men god mat. När vi var klara så öste regnet ner och vi bad restaurangägaren om att ringa efter taxi åt oss. Efter fem minuter kom han tillbaka och bad oss  följa med till hans egen bil. Han skjutsade helt enkelt hem oss till hotellet. Det kallar jag service. Han pratade om Stockholm och om sin svenska fru från Tierp. En mycket trevlig man.