Oktober, bröstcancermånaden, Rosa bandet har nu passerat. Och jag har blivit friskförklarad - fem år sedan jag behandlades för bröstcancer.
Jag har som så många andra valt att berätta om sjukdomen. Från första början kände jag ett behov av att prata om vad som drabbat mig, ventilera och uttrycka min oro men också mitt hopp. Och jag har klarat mig så här långt utan recidiv. Det är ju så många som klarar sjukdomen och det är så viktigt att förmedla hopp. Att tro och hoppas att det ska gå bra. Jag bestämde mig omgående, jag ska klara det här. Cancern får inte ta över mitt liv. Om jag skulle tvingas jag leva med sjukdomen under flera år så skulle jag klara det också, att ge upp fanns inte på kartan. Hela bröstet togs bort och jag fick strålbehandling. Det som underlättade var ju att cancern upptäcktes så tidigt, att det inte var någon spridning och att jag inte
behövde cytostatika. Den genetiska analysen av tumörerna som gjordes senare, visade att det var en mindre agressiv typ än vad min mor och syster haft. Så jag har haft en god portion tur. Mycket mer värt än att vinna miljoner på Triss.

Jag är också tacksam för den goda sjukvård som vi har, trots alla skriverier, och speciellt personal inom cancersjukvården är värda en eloge. Jag har nu gått igenom sex operationer totalt, varav fyra stycken för att få till en rekonstruktion. Nu har det det blivit riktigt bra, tack vare en mycket skicklig plastikkirurg på SÖS, Katarina Eriksen. Jag hade gjort ett par plastikkirururgiska operationer men det blev inte så bra, expanderprotesen gick inte att fylla upp som det var tänkt och följden blev ett mycket mindre bröst och stramt ärr. Men nu, med en i och för sig smärtsam post op tid, så har bröstet rekonstruerats på nytt med abdominal advancement som det står på intyget. Och jag är mer än nöjd. Novadexbehandlingen är avslutad men jag ska göra årsvisa kontroller för säkerhets skull. I övrigt tänker jag stänga det här kapitlets dörr bakom mig,och hoppas att slippa återfall i framtiden.
Min tacksamhet till cancervården och forskningen om speciellt bröstcancer uttrycker sig i att jag är månadsgivare till Cancerfonden. Läs min berättelse om cancersjukdomen som drabbade mig, min mor och min syster.
I septembernumret av tidningen M fanns en artikel om en f d cancerpatient, praktiserande psykolog som skulle vilja att det fanns ett konto för
cancerpatienter för att kunna återhämta sig, återfinna sitt liv och sin vardag. Låter som bra tanke. För det tar tid och för många så blir det aldrig som förr igen. Men det viktiga är att ta vara på det som livet ger trots det som man drabbas av i form av sjukdomar och annat elände. Carpe diem.

Höstligt värre
Jo men nu är det nog höst på allvar. Minusgrader i morse, 2 minus. Kan det bli tydligare vart vi är på väg? 

Såg sista sändningen av programmet Trädgårdsonsdag i förrgår och blev sugen på att göra en höst/vinterkruka men måste nog förpassa en del sommarblommor till komposten först. Men våra sommarblommor vägrar ge sig. Luktärterna hänger med, höstsilveraxen doftar ff underbart och fler blommor härdar ut..

Nu har jag i allafall gått med i Trädgårdsamatörernas förening - ska gå på deras möten och lära mig lite mera, t ex om jordens beskaffenhet. En kurs som jag ser fram mot är hur man som amatör planerar en trädgård. Proffsen i all ära planterar tydligen enligt tre och fem principen men vi  amatörer har ju massor med plantor som sprider sig och inte vill då jag  slänga dem på komposten. Nä, jag trycker ner plantorna någonstans under sensommaren/hösten och blir så förvånad på våren:
-Kommer dessa upp här??

Och så färgplanering - det är svårt att följa. Har bara lyckats med detta i en plantering hittills. Svårt att vara så stringent när man ser blommor som man gärna vill ha för de är så vackra - men var ska de planteras??

Det är ju inte ofta jag skriver här nu för tiden. Kanske skulle jag lägga ner bloggen men alltid är det väl någon som läser vad en 57-årig norrländska har att berätta, så där någon gång i kvartalet.

Sommaren kom och gick utan de de verkligt varma och sköna dagarna. Vi var som tur var bokat en vecka i Provence och där var det ljuvligt varmt och skönt. Vi hade en skön vecka med hela familjen, även de nu vuxna barnen var med.

Min mesta fritid går att försöka få ett avslut i de tre dödsbon som jag är delägare. Först dog min svåger och då min syster hade dött tidigare så blev det efterarv. Det har nu gått över ett år men dödsboförvaltaren gör sig inte någon större brådska. Sedan dog min bror, som varit svårt hjärnskadad i flera år, och de redan stora konflikterna mellan oss kvarvarande syskon blev än större. Den som tjänar på dessa konflikter är advokaten som förvaltar dödsboet, det är helt klart.




 

Idogt grävande och flyttande av växter, gällde att hitta platser för de nya klängrosorna och så en stor fackelblomster. Den lär fjärilarna gilla.
En  rund rabatt när nu omgrävd till trekant med höga växter längst bak och så symetrisk placering av växterna . Riktigt snyggt blev det men jag har hittat några växter att ha i förgrunden ännu. Får nog bli en tur till närmsta handelsträdgård.

 

Bästa handelsträdgården??

 


I dag hittade vi till en handelsträdgård som var något av de bästa vi varit på. Löta trädgårdscenter i Tjula, en liten bit från Eskilstuna. De driver upp rosor i alla möjliga kulörer och dofter, och det är egena, enorma, odlingar.. Åkrar med rosor.. Och mycket annat. Vi skulle bara titta och kom hem med tre härligt doftande rosor för lite drygt 500 kr.

En Linnearos

 Klätterrosorna är över en meter höga redan.. Tjocka kraftiga stammar och friska bladverk.Funderar du på att köpa till växter till trädgården och har bil. Gör en utflykt till Löta och du hittar växter av ovanligare slag, och så alla dessa doftande rosot. Åk sedan till Taxinge slott och deras kakbuffén  och njut.

Småkryp x 3 Sommartemat i år - vill du se mera: www.fototriss.blogspot.com

Humla på inflygning till favoritblomma

Fjäril vingad syns i Vega

Getingen som tog sig en drink, den fick hjälp
ur saftglaset sedan och flög iväg, djurvän som jag är.

                     
Augustitemat för Fototriss är småkryp. Med mitt Sigmamakro kan jag ta närbilder av insekter, som dessa. Egentligen är jag ju lite  rädd för småkryp men med kameran vågar jag särskåda dem.


Humlorna är inte lika många i sommar som vid tidigare, trots att det sägs vara ett humleår. .Men de finns, bara man har lämpliga blommor att hämta nektar ur. Då är det bra att ha en snabel.

På en doftande ros - illgrön vårtbitare

Vad denna insekt heter vore intressant att veta. Den hittades på salladshuvudet som jag tog in från trädgårdslandet. En rätt så vacker insekt, matchar den gröna salladen fint.

Sommaren har varit tämligen ojämn till nederbörd och värme, för trots allt har det inte regnat så mycket här i Haninge som på andra håll.  Gräsmattan hann bli gul och torr coh behövdeen rotblöta. Men det är kallt och mörkt, som på hösten. Brr..
Då känns det skönt att leta bilder till Fototriss, denna gång är det insekter som gäller. Som vanligt tar det evigheter att leta fram de där bilderna som jag tagit i sommar, har alldeles för många foton och måste nu skaffa mig ett bra system för att organisera dem.
De här fotona är jag hyfsat nöjd med denna sommar:

Ett år har gått efter terrordådet på Utöya. Vi var på semesterresa vid Medelhavet och åkte bil till Nice och fick in en engelskspråkig  radiokanal.  Då fick vi höra att en bomb smällt i Oslo och att AUF-ungdomar mördats på lägret på Utöya.  Det fanns ju inte på kartan, i vårt nordiska grannland..
Men så var det.  TV:n på hotellrummet visade gräsliga bilder. Så svårt att förstå att detta kunde ske. Att 69 socialdemokratiska ungdomar skjutits ihjäl av en fanatisk och politiskt rubbad facist. Må han dömas till evig glömska, att hans namn bleknar bort och inte ger så mycket som en skugga eller ett eko.  
Men vi får aldrig glömma vad som hände och vi måste inse att demokratin är skör. I dag i brevlådan fanns ett flygblad från någon äcklig rasistisk organisation. Det åkte i soporna, direkt. På lyktstolparna längst en promenadväg i vår kommun hade klisterlappar med synnerligen vidrigt invandrarfientligt budskap satts upp, lika envetet hade någon skrapat bort texten från alla dessa lappar. Man får göra det man kan, tänkte väl någon som passerat före oss.
Vi måste ta strid för alla människors lika värde, var och en på sitt sätt.