Kom ljuva krusmynta, kom rosor och akveleja

En hektisk dag, rev av mossan från den skuggiga delen av gräsmatten,  mossan var tung och våt men lossnade i stora sjok. Totalt har vi fyllt 15 säckar med 120 l mossa!! Sedan har vi spritt ut 30 kg gödsel/antimossmedel. Jag är helt slut men det känns jätteskönt att ha hunnit med detta. I växthuset står lite blommor som jag köpt och på farstukvisten har jag satt upp ett par blomlådor med penseer.

I morgon ska jag ta det lugnt och vila för  i övermorgon ska jag vara tidigt på sjukhuset för operationen. Det känns konstigt att ena dagen vara superaktiv och nästa dag bli helt inaktiv.

Man kan ha olika teorier och strategier om hur man ska genomleva och klara en sjukdom. I det här stadiet kan man ju inte tro att jag snart ska opereras för cancer. Problemet kommer när man är opererad och vaknar upp och har så j-a ont för det är svårt att andas till en början innan man vänjer sig.  Tur då att man begära mer morfin och sjunka in i det mjuka mörker som det ger. Hur gjorde man innan det fanns? Låg patienterna och skrek i plågor? Usch så gräsligt.

Sedan ska man hem och läka operationsärret och hoppas på ett positivt besked på PAD, patologiska svaret på det som opererades bort. Det blir en jobbig tid igen.

Snart åker vår dotter till Frankrike för att plugga franska  i några månader.
Tanken är att vi ska hälsa på henne i maj och nu är ju allting lite osäker m h t operation och efterbehandlingar. Men i skarven mellan att ärret läker efter operationen så att eventuell  strålning kan göra så borde vi kunna åka, vi får se. 

Men huvudsaken är att man får bort allt och att det inte är någon spridning, det är det primära
Efter  operationen kan jag inte göra annat än att läsa böcker, se på film och vila.  Eftersom en protes ska lägga in direkt måste jag ha ett bandage i tre veckor, som en mumie..

En sak som jag ska göra under sjukskrivningstiden är att notera alla fåglar som nu gästar trädgården . I går hade vi ett par bofinkar.