Kom ljuva krusmynta, kom rosor och akveleja

Jag har mist min bror, det är tungt och sorgligt.  Men för min käre bror var det nog skönt att få fara vidare. Han var sjuk i flera år och dog i tisdagskväll efter många års fjättran i sin egen kropp. Kanske ger obduktionen svar på vad det var som slog ut alla vitala funktioner och gjorde honom till ett vårdkolli, helt oförmögen att röra sig, andas, äta, svälja, ja allt raderades ut.  Han blev totalförlamad och har levt på sjukhem sedan dess med vård dygnet.
man skulle kunna tro att sorg förenar men vad det gäller denna familj, stämmer inte det. Två av mina syskon tål inte varandra så att det blir två begravningsgudstjänster..Men kanske är det bäst så.  Öskar att syskonen kunde sträcka ut en hand mot varandra men nej. Så egentligen har jag mist mer än min bror.  Vi är nu bra tre systrar kvar och  kontakten är bruten mellan två av oss.
Liver är så kort, det är så onödigt med sådana här strider men de finns och de  förgiftar och tar kraft och ork. Så jag lägger dessa strider i en påse och knyter till mellan varven så att inte livet blir helt påverkat.