Skrolla på bilden

måndag 30 mars 2009

Nu så har jag sluppit ur gipset. Vilken känsla att få dra benet ur detta illaluktande skal, och slippa plastpåsar i duschen och gipsbitar i sängen.. Visserligen måste jag ha kryckor någon vecka och träna upp fotleden men det var en sann befrielse att slippa gipset. Det väger en hel del och det kliade vansinnigt ibland. Nu får man ju inte klia och absolut inte med något vasst men jag stod inte ut. En wokpinne blev min räddning, helt slät och rund var den så det blev inga märken på huden…
Nu ska det snart bli storstädning – gipsdammet ska bort och mattorna kan rullas ut igen. Snart börjar ju även vårsäsongen i trädgården. I helgen var jag på trädgårdsmässan och införskaffade bl en ny version av snigeldödare..
Mitt bakande har ju upphört under gipstiden men även detta ska det komma igång . Jag har tittat på TV-programmet Bullar av stål där med Camilla Plum slänger fram det ena brödet efter det andra och det ser ju så härligt ut. Jag kan nästan känna doften. En kollega på jobbet briljerar med sina bakalster och delar även hon ut bröd till kollegor emellanåt. Jag ska börja med en surdeg i kväll och till helgen bör det blir lagom med ett brödbak. Bakar bäst som bakar sist.
I tvättstugan står första frösådden, bara några små små gröna strån kan skönjas ännu så länge. Jag ska utöka trädgårdslandet med två odlingslådor till och göra gångar mellan. så det ser ordentligt och välornat ut. Det kommer att bli sallad, potatis, morötter, ärtor, basilika. I växthuset ska växa gurkor, tomater och vindruvor... Det sistnämnda tar väl några år men kanske blir det några druvor i år. Vinet får jag nog köpa på systembolaget.




Och så en vädjan till dig som läser min blogg då och då. Kommentera, skäll, beröm, var förb-d. Jag har fått en hel del postiva responser från dem som jag träffat och som läst min blogg och jag blev så glad. Men det vore jättekul om det blev lite kommentarer på sidan.. Det blir liksom lite för mycket envägskommunikation annars. Jag vet ju inte om jag skriver för cyberrymden enbart. Det är väl inget fel i det - huvudsaken är att det som jag vill ge uttryck för kommer ut. Och om du inte vil läsa mina betraktelser om bröd och sådant husligt göromål så kan du titta på min trädgårdsblogg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Att sörja sin katt

 I morgon har det gått en vecka sedan vi lät vår älskade katt Elliot somna in, på veterinärens inrådan. Han hade enligt ultraljudsundersökni...