söndag 14 januari 2018

Jag går och väntar..

Jag går som i väntans tider! Haha jag menar inte si men så. Det vill säga att jag väntar på min pensionering, det är helt klart att jag nu ställer in mig på att jag snart jobbat klart. Det har tagit en tid att vänja sig vid tanken, för jag har ju jobbat i över fyrtio år. Jag började jobba efter grundskolan, ett sabbatsår innan jag sedan började på gymnasiet långt hemifrån och sedan högskola i Stockholm och sedan jobb, föräldraskap och jobb och familjeliv. För sexton år sedan lämnade jag försäkringskassan för ett försäkringsbolag som utreder patientskador.  Det lämnar jag om fyra och halv månad!
Sedan har jag sovmorgon varje dag, kan göra vad jag vill eller ingenting alls, jag bestämmer..
I juni blir jag 63 år, och kanske borde jag ha jobbat tills 65 rent ekonomiskt men jag vill inte.
Jag vill leva nu. Ingen vet hur framtiden blir men har man som jag, haft cancer två gånger så känns det mer bråttom att få ledigt, bestämma över sin tid och ha ork till annat än att jobba. 
Så jag går, jag går i pension. Jag går och bakar, jag går och fiskar, jag går och målar.. Vad som helst utom  att gå till jobbet.
De flesta som jag känner från min tid på försäkringskassan har nu också gått i pension, förtida eller 65 år fyllda. På nuvarande jobbet har en efter en av de kollegor som jag jobbat längst med, antingen bytt jobb eller gått i pension. Så jag känner mig mer och mer off, alienerad från arbetet. Det bidrar ju till att det känns om det är dags att sluta nu.
Många är ju oroliga för sin pension, och det är väl jag också. Men jag vet på ett ungefär att jag kommer att ha så att jag/vi klarar oss, min man får naturligtvis högre pension eftersom han alltid tjänat betydligt mer än mig, som så vanligt är. Jag har ju jobbat deltid när barnen var små så jag får väl luta mig mot maken när han väl är pensionär. Deltid var för att barnen skulle ha det bra och inte så långa dagar i barnomsorgen.
I dag har jag också gjort min sista inbetalning till CSN så mitt studielån är äntligen betalt. Jag har betalat månadsvis i alla år men "höstade" nu in slutlikviden så nu är jag skuldfri.

I dag har jag planerat om krukväxterna, det behövs ju så här på början av året när de ska skjuta fart.  Vi har inte en gnutta snö och det är plusgrader för jämnan, ser ju inte ut som vi får så mycket snö denna vinter, och då lär sommaren bli utslätat dålig också. Miljöförstöringen gör att klimatet förändrats och vi får inga tydliga gränser mellan årstiderna längre. Jag gjorde en höstsådd i november i den pallkrage som vi har växthusglas över, och där har det redan grott..kan se gröna rader. Vet ju inte vad det blir av detta, bara mitten av januari än så länge men om det inte blir rejält kallt så klarar det sig nog. 
Jag hoppas i alla fall att det blir en varm vår, och en varm sommar, min första som pensionär.

Rosa!

Förra vecka var tung för många av oss kvinnor med bröstcancer i vår historia. Sara Danius, som kämpat i flera år med sin sjukdom, avled i de...