torsdag 21 september 2017

Livets föränderlighet

Höst! Regn! Grått! Fast solen tittade fram när jag åkte hem från Personskadeseminariet på Östermalm.
Det blev en givande och intressant dag, träffade f d kollegor  som jobbar inom branschen och lyssnade på intressanta föredrag.  En föreläsare var en man i sin bästa ålder som nästan dog p g a felbehandling, men som mot alla odds överlevde. Priset var dock högt, han fick amputera båda benen och en del av magen och har bara en brukbar hand. Rullstolsbunden så klart men har gått, eller rullat vidare med sitt liv Han är numera författare och inspiratör, och int alls den bittra person som jag trodde att det skulle vara.
Han har skrivit två böcker om sin egna historia, har en drastisk mörk humor och betonar vikten att inte vara bitter på livet. Han har vänt sitt öde till  något att leva med värdighet och humor. En beundransvärd bedrift att inte ge upp när livet vänds upp och ner.

Det kändes lite nostalgiskt att veta att det här var sista gången som jag deltar i ett branschseminarium för nästa år vid den här tiden är jag avtalspensionär och har slutat jobba.
Men det blir lagom. Jag är mätt nu på omorganisationer och förändringar. Men jag kommer att sakna mina kollegor. Och våra luncher. Skratten och glädjen att vi har ett ett intressant jobb.
Men allt har sin tid och jag ska ägna mig åt annat. Det finns så mycket att göra och jag ska fundera på vad jag ska ägna mig åt.

 Jag jobbar redan nu på deltid vilket känns bra. Jag tog så steget att begära hel avtalspension i våras  för jag känner att jag har ett liv att leva. Jag vill orka med något mer än att gå till jobbet,  hem och vila och sova och så nästa dag gå upp, till jobbet, hem och sova.

Kvällar tillbringar jag halvsovande framför tv:n, Somnar när jag ska läsa en bok. Bio och teater kräver mental förberedelse eftersom en sådan kväll blir sen och jag är mån om den sömn som ibland  är svårfångad. Men i kväll kändes det lite mer inspirerat så nu sitter jag framför datorn för i morgon  är min lediga dag.






måndag 11 september 2017

Småortigt

Om man kommer som jag, från en småort - kan man då sägas vara småortig. Vad menas i så fall med detta begrepp?

Öre by som jag kommer från,  är en typisk småort. Googlar lite löst och hittar många träffar på denna småort på 51 hela invånare. Två av dem är mina släktingar..

Byn har fått ett bageri har det visat sig.En ung tjej med sin pojkvän har köpt ett hus i byn. Hon gillar att baka och har nu ett litet bageri på deltid. Kul att någon vill sats på byn, eller ska man säga småorten..
Nä, för mig är det byn.

Byn som Gud glömde brukade vi säga. Kanske lever byn upp lite igen. Det går i vågor.








torsdag 7 september 2017

Minnena strömmar ur fotoalbumen

Nostalgiafton i kväll. Skulle skanna några bilder från 80-talet och fastnade i albumen och fotohögarna.

Här är jag 10 år, 1965. Jag hade fått mina första glasögon och snart därefter fick några typer i skolan för sig att att börja retas: Glasögonorm! Det var starten på en lång mobbningskarriär i skolan. Jag har aldrig glömt men förlåter dessa idioter som antagligen aldrig sett annat än hemkommunen Nordmaling. Jag är mest glad att jag tog mig från orten innan jag var helt förstörd. Jag hade ju aldrig kunnat tro att Stockholm och Uppsala skulle kunna vara alternativ för en lantis som jag om jag fått gå igenom högstadiet i lugn och ro.

Jag läste nyligen en frågespalt där en kille i 30-årsåldern, som mobbats i högstadiet, frågar psykologen om hur längedessa minnen påverkar en.
Tyvärr måste jag säga, dock är jag inte psykolog men beteendevetare, att dessa minnen aldrig försvinner men man kan bestämma, eller man måste bestämma sig för att de inte får påverka ens liv. Det tog mig många år att komma vidare, har alltid haft en känsla av att jag är utanför och inte så social. Jag har lite svårt ff att känna mig bekväm. Fast nu på äldre dar så tar jag igen det där med att vara så blyg och inte våga synas.

onsdag 6 september 2017

I den lilla byn Öre, som jag kommer ifrån  har en ung tjej startat ett litet gårdsbageri och kafé. Äntligen händer det något i den avkrok. Förra sommarn var vi upp och hälsade på min syster och svåger som bor i byn och jag fick då höra om bageriet.  Vi fick smaka på brödet,  gott men skulle nog kanske ha behövt lite mer salt.
Bröd behöver lite sälta tycker jag som annars är lite försiktig med salt. 
Men nu ska jag nog göra i ordning en surdeg, känns att det är dags igen!

måndag 4 september 2017

Sommaren är kort, alltför kort. Men att det mesta regnar bort, som det heter i Thomas Ledins sång, stämmer inte riktigt med hur det blev i år. Det har inte regnat så mycket under juni till augusti , men det har varit en kylig sommar. Jag, som hoppades att  det skulle bli många varma sommarkvällar på altanen med alla underbara, doftande blommor, fick allt som oftast ta på mig fleecejackan. Och infravärmen fick gå igång. Men regn, det blev det inte så mycket av. Nu är det dock redan 4 september och regnet har öst ner hela dagen lång med hård blåst. En del av de höga sommarväxterna har blåst omkull, till och med blåst av. Så vi får raskt konstatera att det är höst.
Ett annat hösttecken är att det det skördas tomater, gurka och kryddor och lök i vår trädgård. Vi sådde ett par sorter av sallad, plocksallad och romansallad och den har vi ätit av fram tills nu, resten får gå i komposten då det är rätt grova blad nu.
Frösådd av malva blev fina dekorativa blommor på höga stänglar.
 David Austin-ros, en av totalt 22 rosenbuskar som vi har i vår trädgård.
Den här klängrosen, har prunkat som aldrig förr. Det trivs verkligen och i år var det särskilt lång och ymnig blomning. 
 I den nya odlingslådan med glas, pallkrage med glastak,  kuvösen kallad, har jag sått broccoli. Den växte, växte och växte och i augusti skördade jag ett par kilo,  förvällde och frös in. Ett par veckor senare skulle jag skörda mer och fick en chock. Broccolin var nämligen  helt översvämmad av kålmask, gröna och bruna larver som åt upp plantorna helt. Totalsanering och plastsäckar med plantor och allt togs till sopstationen. Fy så äckligt, aldrig mer odlar jag något med kål..
Det värsta är att jag nästan dagligen hittar tjocka larver på en av tomatplantorna i växthuset intill. Jag duschar av plantan, skakar och plockar bort dessa äckliga saker. Med de äter bara blad än så länge vilket jag är glad över..
Lägg till bildtext
Många djur och insekter finns i vår trädgård, denna ser lite kaxig ut där den står på krassebladet. Den fick vara kvar där den var..

Full sprutt på sommarn!

En månad sedan förra inlägget, och nu kom sommarn! Den kom lika snabbt och intensivt som förra våren.En ganska så varm april, mindre varmt i...