Arbetsglädje

Tänka sig att jag nu jobbat i 14 dagar. Började lite försiktigt med 25 % arbetstid och nu  50 % och så får det bli så  ett tag. Är ordentligt trött varje dag, resvägen tar sin tid och nu när det är vinterföre igen så går kollektivtrafiken inte som på räls.  Jag märker av en uttröttbarhet, blir lätt stressad och allt tar sin tid.

Det är i alla fall trevligt att jobba igen, dock har jag stora vita fält av minnesluckor.   En del av biverkningar pga cytostatika är just påverkan på minnesfunktionen, och sä har det blivit i mitt fall. Men det har blivit bättre  så jag är inte så orolig för detta.

Jag kom i alla fall ihåg lösenordet till datorn.  Efter nästan nio månaders frånvaro så har det hänt en hel del på jobbet och allt går inte in i min hjärna på en gång. Vi har även fått en ny organisation under min sjukledighet och en hel del nyanställda. Det är trevligt att företaget där jag jobbar inte är större än att VD:n tog sig tid att hälsa mig välkommen tillbaka, undrade hur jag mådde och så där.

När jag kommer hem på eftermiddagarna så har jag två hungriga katter som väntar på mat. De slänger sig över maten och skålarna är tomma på nolltid. Ibland undrar jag om jag gett dem mat, de sitter och tigger mer direkt. Men nu får vi hålla igen på maten, kastrerade katter kan bli tjocka och det vill vi ju inte.

Maja är en ömhetstörstande varelse utan like medan Elliot håller sig lite på sin kant, men han älskar att bli kliad under hakan. 

Kommentarer

Populära inlägg