onsdag 30 april 2014

Trädgården bästa tid är nu - nästan. För sent i maj så är det en fulländad blomstersymfoni.

Det knoppas och växer  och magnolian är i full blom. Om ett par dagar eller tre, blommar tulpanerna. de står överallt  tryggt under ett svart plastnät som hindrar rådjuren från att slakta knopparna.

Längs plankväggen till granntomten har jag planterat en blåblommande klematis, dock inte Jackmanis och den har nu långa revor eller tentakler. De letar sig mot ljuset så jag gjorde en slags portal av nät och störar.. Allt för att ge klematisen hjälp att lyfta sina revor mot ljuset. Det kommer att bli som en blomstertunnel men det blir skuggigt under den hängande klematisen. Men där har jag nu tänkt plantera ett par växter från Rosendals plantskola. Där var jag i går, kallt men härligt. En fika i växthuset och en kasse med växter, så klart.. Nejlikrot och två stycken skugglilja. Inte samma sort som denna men liknande.

måndag 28 april 2014

Ovisshet

Nu börjar våndan inför svaret av analysen efter operationen.  Ju närmare dagen kommer ju mer oroligt och ångestfyllt blir det. Gäller att distrahera sig. Nu hinner jag börja jobba några dagar innan dess så då måste jag ju koncentrera mig och dagarna går fort när jag arbetar. Men ändå,    det blir jobbigt att gå dit och ta emot beskedet. Om det är ett bra besked så kan jag andas ut men om inte. Ja då vet jag inte hur jag reagerar..

Jag försöker tänka bort det men det går inget  vidare. Som vanligt så är det jobbigt att inte veta.

Idag har jag börjat med sjukgymnastikövningarna och de gjorde ont.. Det går inte att höja armen över axeln ännu men jag får töja försiktigt. Jag kan inte lyfta stekpannan av gjutjärn med höger hand - då känns det i operationsområdet. Hela utsidan av armen är superkänslig,  en brännande känsla. Men det blir väl bättre och bättre, Rom byggdes inte på en dag.

Jag är nu inne på bok nummer åtta, en av Donna Leons böcker om kommissarie Brunetti.  Dessutom lyssnar jag på en ljudbok när jag är ute i trädgården, "Jag heter inte Mirjam", en viktig bok nu i dessa tidevarv med rasism.

Jag vilar rätt mycket men börjar bli rastlös nu. Ska bli skönt att komma tillbaka till jobbet.

torsdag 24 april 2014

Stars in the garden

Det är lite småsegt att vara konvalescent. Jag har dålig rörlighet i armen och det är för tidigt att börja med sjukgymnastiken. Den ska jag börja med efter tre veckor. Nu svider och bränner det där man tog  lymfkörtlar men det blir bättre. Det tar sin tid dock och jag hoppas slippa lymfödem. 

I går var jag in till sjukhuset och tappade ur serom igen, men det har tydligen kapslat in sig lite, så det blev inte så stort utbyte. Plastikkirurgen erbjöd sig att fixa till lite som återstår från tidigare plastikoperationer när jag ända ska byta ut den fyllda expanderprotesen mot en av silikon. Nu är jag väldigt trött på operationer men det återstår ändå minst en större.

Jag läser mest om dagarna. Jag har varit ute i trädgården och i växthuset nu när det varit så varmt och skönt. Men idag var det kallt så det blev inte någon längre stund utomhus. I morgon är dags att så grönsaker och lite sommarblommor.

Vid middagstid kom ett par nya fåglar till fågelmaten, kom fram till att det var starar. Bilden är mörk men den hade en vacker fjäderskrud.

 

måndag 21 april 2014

Det har varit ett underbart påskväder. Men jag har haft en hel del besvär med protesen - har fyllt på sig med väldigt mycket serom . Har varit tvungen att ta smärtstillande - vätskan trycker mot  vävnaden och i bland så får jag en slags nervsmärtor som är riktigt jobbiga. Men förhoppningsvis får jag komma till SÖS i morgon och dra ut väskan.

Nu har vi i a f bokat en resa till Lyon - vi ska hälsa på vår dotter i maj. Vi chansar på att jag kan vänta med eventuell efterbehandling tills efter Lyon. På fyllningarna i protesen får anstå om så krävs. 
Påskhelgen lider mot sitt slut. I natt hade jag svårt att sova pga smärtor från armhålan och protesområdet. Skumt eftersom jag blivit bättre och bättre dag för dag. Jag var tvungen att ta en starka smärtstillande tabletter igen. Dessutom stel och öm i ryggslutet. Vi tog i alla fall till Bergianska. Vädret är helt underbart och det var nästan obegripligt vackert.

torsdag 17 april 2014

Blåkulledagen

Efter extrakoll på SÖS så fick jag dra dränaget idag  - oh så skönt att slippa ha den där slangen och påsen. Men det har fyllt på sig rejält runt protesen på bara två dagar så jag fick en ny tid till kirurg på onsdag. Jag är rejält svullen runt armhålan men det får fylla på sig innan man tappar  igen.

Det slår mig att varje gång jag är på SÖS att personalen är så vänlig och omhändertagande. Ingen nonchalerar ens besvär, man försäker verkligen hitta en lösning som passar.

Sedan gick jag till Ringen och köpte ett par mönstrade  slacks (slankiga långbyxor) och en tunika till. Efter att jag gick ner 11 kilo i vintras är det nu dags att förnya garderoben och slänga stora plagg. Ett och annat passar f f eftersom jag helst har lite vida plagg just nu, av naturliga skäl.
 
 
 

onsdag 16 april 2014

Nu har jag minskat ner på smärtlindringen radikalt. I går kväll hade jag dock besvärligt eftersom utsugningen av vätska medförde mer smärta och jag hade svårt att sova i natt. Eller så var det svårt att sova p  ga fullmånen.. Till slut gav jag upp, gick ner i köket och kokade upp mjölk och rörde ner kakao och lite ocker, mest kakao. sedan satt jag i mörkret och drack chokladen och efter bara tio minuter kände jag att nu kan jag sova och lade mig igen och somnade direkt. Kakao har en lugnande effekt.

Det år underbart väder och jag längtar efter att få ta bort  dränaget så jag kan ta mg till en plantskola och köpa vårväxter, t ex  Gyllenlack  och penséer.

Försökt ringa min äldsta syster men kommunikationen fungerar inte, hennes demens gör det nästan omöjligt att prata med henne. Jag blev ännu tröttare i alla fall och sov istället.

tisdag 15 april 2014

Idag var det dags för  postoperativ kontroll  och som jag misstänkte, får jag ha kvar dränaget får jag ha kvar dränaget. Det var för mycket vätska runt protesen så man drog ut nästan 200 ml s k serom med en nål.  Skillnaden var tydlig - nu syns protesen - förrut var det som ett gungfly. Men i övermorgon ska protesen dras oavsett så det ka bli skönt att slippa påsen.

Köpte några böcker till -  har nu snart läst ut den tredje boken på en vecka.  Det är  " Mormor hälsar och säger förlåt", av författaren till  En man vid namn Ove. Den är bra, lite sorglig på sitt sätt. Jag tror att denne författare har rätt djupa insikter om livet och hur det formar människor.

söndag 13 april 2014

Söndag och dottern har nu åkt till Lyon för sina  franska studier. Har vi tur så kan Håkan och jagåka dit i slutet på maj, som vi tänkt. Tills dess har jag  fått besked om hur det såg ut på PAD.

 Maken städar idag och jag plockar lite här och var, har börjat trappa ner smärtstillande då jag inte har lika ont längre. Dränaget är kvar, sannolikt får jag ha det till tisdag, ska ändå på post op kontroll då. 

Försöker göda katten lite, han har blivit väldigt mager i vår och tappar mycket hår. Men hans njurar är inte bra och han är inte helt odelat förtjust i veterinärkosten. Han är dock hungrig och nekar inte rent kött. Idag blev det en Boeuf de Bourgoignon och en och annan bit slank ner till kattens fat.

torsdag 10 april 2014

Status post op

Så skönt att vara hemma igen.  Svårt att röra mig, ont och känner mig omskakad men ok ändå.

Opererades i tisdags för bröstcancer, nu på höger sida och har därför  fått ta bort hela bröstvävnaden, mastektomi med bröstrekonstruktion samt randomiserad axillarutrymning,  dvs togs bort en hel lymfkörtlar eftersom man inte hittade någon portvaktskörtel. Sånt händer i 1-2 % av fallen.  Så nu har jag rejält ont men å andra sidan, om det nu inte är något i lymfkörtlarna så är jag förmodligen färdigbehandlad. Det hänger nu på vad PAD visar. Det är bra att ha lite sjukvårdskunskap för jag frågade rätt så ingående och fick väl ändå rätt så bra svar utifrån det som kirurgen nu vet.
Jag opererades vid tolvtiden men blev kvar på uppvaket till sent på kvällen på grund av smärtor och att de ville ha en extra koll på EKG. I dagsläget vet jag inte riktigt vad det var som hände men jag var väldigt smärtpåverkad och var inmobiliserad rätt så länge. Nu får jag blodförtunnande tillhopa med all annan medicinering.

När jag kom upp på salen så fick jag ensam kupé första natten vilket var tur för jag var så drogad att jag snarkade hela tiden. Det var ganska störande att vakna av att jag själv snarkade,  som tur kunde jag somna om och om igen. Till slut kände jag att nu måste jag upp, stapplade till toaletten med personal som stöd.  Det är ju viktigt att komma igång efter operationer så jag har rört mig ganska mycket, hämtat min egen matbricka och suttit i uppe och läst ut två böcker.

 På morgonen i går kom en mycket rar, något äldre dam in på salen, H från Kärrtorp. En väldigt sympatisk kvinna som det var lätt att prata med. Vi hade engagerade diskussioner, hittade samtalsämnen som livet, politik och kvinnokamp, jämställdhet, behovet av en ny regering för landets bästa. Vi var på samma antirasistiska demonstration i december. När hon åkte hem i går så höjde vi våra nävar till upp till kamp men kom fram till att det egentligen borde vara vänstern som höjdes.
SÖS personal ska ha en stor eloge, de är så bra, läkarna ger sig tid att prata med sina opererade patienter och man får svar på de frågor som de kan svara på.   Personalen är empatisk  och omhändertagande och gör sitt bästa för oss patienter. Men maten … idag gick jag till resturangen med dränagepåsen nedstoppad i jeansen . Jag var tvungen att ha riktig mat. Kött som smakar kött eller fisk som smakar fisk, grönsaker som inte är sönderkokta och smaklösa. Om man blir långvarig på sjukhus så bör man ha någon som levererar mat till sig – annars blir man utmärglad. I vart fall har jag svårt för rödbetssoppa eller köttsoppa som ser ut som ljus brunsås.

måndag 7 april 2014

Fågelskådardag

Idag har jag tagit det lugnt, pysslat inne och lite i växthuset. Regnet hänger i luften men det är bra för gräsmattan. Många fåglar letar sig till trädgården, idag både grönsiska och pilfink förutom rödhake och bofink, hackspett och blåmesar samt talgoxe. Bra terapi at kolla fågelarter, kom fram till att vi har haft grönsiska och pilfink på besök.

Grönsiska


Pilfink
 
Och så Hacke som inte har några problem med att äta hängande upp och ner-läge


 


söndag 6 april 2014

En hektisk dag, rev av mossan från den skuggiga delen av gräsmatten,  mossan var tung och våt men lossnade i stora sjok. Totalt har vi fyllt 15 säckar med 120 l mossa!! Sedan har vi spritt ut 30 kg gödsel/antimossmedel. Jag är helt slut men det känns jätteskönt att ha hunnit med detta. I växthuset står lite blommor som jag köpt och på farstukvisten har jag satt upp ett par blomlådor med penseer.

I morgon ska jag ta det lugnt och vila för  i övermorgon ska jag vara tidigt på sjukhuset för operationen. Det känns konstigt att ena dagen vara superaktiv och nästa dag bli helt inaktiv.

Man kan ha olika teorier och strategier om hur man ska genomleva och klara en sjukdom. I det här stadiet kan man ju inte tro att jag snart ska opereras för cancer. Problemet kommer när man är opererad och vaknar upp och har så j-a ont för det är svårt att andas till en början innan man vänjer sig.  Tur då att man begära mer morfin och sjunka in i det mjuka mörker som det ger. Hur gjorde man innan det fanns? Låg patienterna och skrek i plågor? Usch så gräsligt.

Sedan ska man hem och läka operationsärret och hoppas på ett positivt besked på PAD, patologiska svaret på det som opererades bort. Det blir en jobbig tid igen.

Snart åker vår dotter till Frankrike för att plugga franska  i några månader.
Tanken är att vi ska hälsa på henne i maj och nu är ju allting lite osäker m h t operation och efterbehandlingar. Men i skarven mellan att ärret läker efter operationen så att eventuell  strålning kan göra så borde vi kunna åka, vi får se. 

Men huvudsaken är att man får bort allt och att det inte är någon spridning, det är det primära
Efter  operationen kan jag inte göra annat än att läsa böcker, se på film och vila.  Eftersom en protes ska lägga in direkt måste jag ha ett bandage i tre veckor, som en mumie..

En sak som jag ska göra under sjukskrivningstiden är att notera alla fåglar som nu gästar trädgården . I går hade vi ett par bofinkar.
Förkylningen börjar lägga sig. Kuren med Enchinagard verkar kanske, hur som helst så är jag bättre nu.
Rengjorde växthuseet på utsidan igen - fåglarna sitter i trädet ovanför och smutsar ner, det är tacken för all mat de får. Men det går bort med vattenslangens sprutmunstycke.
Sedan gick jag loss med mossrivaren och Erik, yngsta sonen, krattade ihop mossan, det blev 11 säckar. Då hann vi inte med den sista biten av gräsmattan,  där var det enorma mängder mossa. 
Nu är jag behagligt trött, kändes som jag behövde slita lite för att koppla av tankarna.

fredag 4 april 2014

Förkylt

Det började som en nysning i övre luftvägarna  och nu är jag rejält förkyld. Får verkligen hoppas att det går över till tisdag nästa vecka. Maken var väldigt förkyld i helgen men det gick över ganska snabbt. Jag nyser och snyter  mig men halsen är bättre så jag borde vara okey på tisdag. Dock har jag inte varit helt frånvarande på jobbet den här veckan, snarare frånvarande mentalt 75 % och närvarande 25%. Det är ju dock inte konstigt med tanke på vad jag nu går igenom. På något sätt har jag kunnat hålla allt som nu ska ske ifrån mig, men ju närmare operationen kommer så kan jag inte fokusera på jobbet eller på andra saker som kräver koncentration. Ett slags utbrändhet skulle jag kalla det. Förra gången var jag inte så här, men då visste jag inte vad som väntade, vilket jag gör nu - eller inte egentligen. 

I helgen ska jag vila och koppla av i trädgården och på måndag - bara vila. Se på film, slappa, läsa, äta god choklad. Av omtänksamma kollegor har jag fått lyckönskningar, kramar,  praliner  samt  en bok om växthus!! Jag har lagt upp ett lager böcker och har flera filmkanaler så jag ska nu bli en soffpotatis ett tag. Och så ska jag snacka med min nya kompis..
 
 

tisdag 1 april 2014

Beslutsvånda


Det är nu bara en vecka till operationen, jag fick beskedet för snart tre veckor sedan och har börjat vänja mig. Men jag tycker att det är bra orättvist att behöva drabbas en gång till.  Men det är inte någon ide att grubbla över varför, mina gener kan jag inte göra något åt.

Jag måste fatta två beslut om min behandling innan operationen - dels om det där inplantatet med gris -  men jag har nu vant mig vid tanken. Har ju redan silikon så ok för gris på andra sidan..
Det andra är att delta i projektet som innebär att man inte ska göra en axillarutymning om det nu skulle vara påverkan på portvaktsskörteln, vilket jag hoppas och tror att det inte är, men om  - så kommer jag att avstå fr utrymning av körtlar ifall det är mikrovarianten.

Nu har jag tagit det beslutet. Jag satt nämligen på jobbet och funderade på att ringa onkologen Linda och höra vad hon tyckte- så ringer min mobil och det är hon. Tankeöverföring? Nej, onkologen trodde att jag hade en telefontid inbokad men hon hade redan ringt mig tidigare, men nu var hon som skickad.

Så jag rådgjorde en stund med henne, och nu har jag bestämt mig. Linda är verkligen en empatisk läkare som jag känner stort förtroende för och jag känner mig tryggare när jag rådgjort med henne.

Tyvärr har jag blivit förkyld - hela familjen har varit brakförkyld och igår var min hals som ett öppet sår.  Jag får se om jag hinner bli bra innan operationen, annars går det ju inte. Men det är en vecka så det borde gå.

Jag hoppas på värme och sol under konvalscenttiden så att jag kan vila med bok på altanen. Men april kan vara lynnig så tur att jag har min sköna läshörna att sitta och läsa i samt se alla filmer som jag inte hunnit med.

Rosa!

Förra vecka var tung för många av oss kvinnor med bröstcancer i vår historia. Sara Danius, som kämpat i flera år med sin sjukdom, avled i de...